Äpple och kanel.
Vad trevligt det är att komma hem och öppna postlådan och hitta inte bara ett utan två paket till mig. Hm... jo det var ju så att de hade jag skickat efter själv, så det var inga överraskningspaket. Men det hade varit väldans trevligt om så hade varit fallet. Jag får väl flörta lite med min man så kanske det kan dimpa ner något litet paket. Vem vet vad som händer till Alla hjärtans dag!
Jag har tyvärr inte hunnit att fota det idag som är värt att fota, vi får hoppas att jag hinner det imorgon så att jag kan ta vara på dagsljuset.
Idag fick det bli lite bakning efter jobbet. Har klurat lite på en variant på den vanliga hallongrottan, som i sig är en kaka som jag gillar skarpt då själva kakan är en lite mer segare variant. Det fick bli en kombination idag av äpple och kanel och en glasering ovanpå det istället för den vanliga hallonsylten.
 Glaserade äppelgrottor 
ca 20 stycken
  • 125 gram rumsvarmt smör
  • ¾ dl strösocker
  • 2 tsk vaniljsocker
  • 2 dl vetemjöl
  • ½ dl potatismjöl
  • ½ tsk bakpulver
  • ca ½ dl äppelmos
Rör smör, strösocker och vaniljsocker pösigt.
Blanda vetemjöl, potatismjöl och bakpulver i en bunke.
Tillsätt blandningen till smöret och rör ihop tills det blir en smidig deg.
Rulla degen till ca 20 kulor och lägg dem i kakformar.
Tryck en fördjupning i varje boll och fyll med äppelmos.
Grädda kakorna i mitten av ugnen, 200 grader, i 10-12 minuter.
Under tiden kakaorna svalnar vispar du ihop glaseringen.
 
Glasyr
  • 50 gram philadelphiaost
  • 2 tsk ljus sirap
  • knappt ½ dl florsocker
  • 1 tsk vaniljsocker
  • kanel, malen
Vispa ihop philadelphiaost, sirap, florsocker och vaniljsocker till en slät smet, gärna med elvisp.
Spritsa glasyren över kakorna och pudra över malen kanel.
 
Nej nu är det upp och hoppa från soffhörnet och dra på sig träningskläderna så jag hinner med ett pass innan jag ska slå mig ner här igen och titta på Antikrundan. Jag gillar programmet av olika skäl, men mest är det för att se om jag själv har något liknande hemma i min samling av prylar. Man kanske sitter på en liten guldgruva, eller inte... Nej för min del är det inte värdet av saken som avgör om jag gillar den eller inte, utan det är att den tilltalar mig och att jag känner att degt där är jag! Tyvärr är det på så sätt lite svårare att göra sig av med saker då, så vilen tur att man har en källare och stora vindsgarderober.
 
Var rädd om dig!