Idag har det smugit sig på en känsla som jag inte riktigt är bekväm med. En känsla av att inte vara aktiv och göra saker bara för att jag ledig, men ska ledighet vara ett slags likhetstecken med att göra saker hela tiden? Är det det som vi ska signalera till samhället? All ledig tid ska läggas på aktiviteter, resor, träning, sociala sammanhang och så vidare?
Nja, jag är inte bekväm med att varken ha känslan av att vara "lat", vilket jag vet att jag inte är men hjärnan säger mig det, men heller inte tanken på att vara upptagen hela mina lediga dagar. På något sätt så känns det som att det är fult att bara vara och ta dagen som den kommer om man gör det två dagar i sträck och värre är om man inte har planerat in något överhuvudtaget under en längre ledighet.
Jag vet inte om det bara är mina hjärnspöken som viskar det här inne i mitt huvud eller om samhället har blivit format efter denna standard och är det det senare då vet jag inte hur jag ska tackla världen riktigt.
Kan hända att det är de sociala medier som bidrar till dessa tankar. Det är så lätt att lägga ut en bild eller en statusuppdatering om vad man gör och det tycker jag absolut att man ska få göra, det är bara roligt att få se vad andra gör, men samtidigt kan det skapa en hets då det är så lätt att jämföra sig med andra och den försöker jag att koppla bort men är inte alltid så enkelt i alla lägen.
Jag är medveten om att jag också är medskapare av den värld som vi lever i via de olika medierna med mina bilder, statusuppdateringar och blogginlägg, men jag skulle önska att det lite oftare skrevs om den vanliga normala latheten och att det är okej att inte göra något speciellt under flera dagar, man får bara vara och vara nöjd och tillfreds med det, och att det är accepterat i samhället att vara den personen för de behövs.
Jag får fortsätta att öva mig på att bara vara med gott samvete och försöka tysta hjärnspökena ett tag för att kunna fortsätta njuta av de dagar jag har kvar av min ledighet.
Ta hand om dig!
♥
0 kommentar(er)
