Ibland är det enkla det vackra och det var den tanken som slog mig när jag tog med mig kameran ut i trädgården för en stund sedan. Jag behöver inte åka någonstans för att hitta lugnet och stillheten, det kan räcka med att ta steget utanför dörren och ta några kliv ut på grusplanen och titta mig omkring. Blunda en stund och lyssna på hur vinden susar i björkarna, höra svalorna högt upp i skyn när de jagar både varandra och sin föda, känna doften av fläderblommorna, uppleva hur solens kvällsstrålar värmer huden och framförallt känna hur livet pulserar i kroppen.
Jag andas, därför finns jag...
Våga njuta av det lilla som finns där jag står, våga inse att det inte behövs något stort för att känna lycka, våga bara vara här och nu, våga vara jag..
Ta hand om dig!
♥
0 kommentar(er)
