Lager av känslor
Åh så roligt det är att öppna upp här och se att besökarantalet har ökat under den senaste veckan! Förstå mig rätt då det inte är antalet i sig som är det jag strävar efter utan det betyder mer för mig att få bekräftelse på att det jag skriver här är läsvärt för fler och fler, vilket gör mig fantastiskt glad!
 
 
 
För det behövs oftast inte så mycket för att jag ska få chansen att känna glädje och ju oftare jag känner glädje desto enklare är det att komma nära den känslar och lättare att plocka fram den.
Det är klart att det är många faktorer som ska passa för att det ska bli något glatt av det, men jag tror att vi alla kan påverka oss själva och kunna välja glädje. Det är lite som med allt annat här i livet, det gäller inte att ge upp utan visa lite jäklar anamma och inte se sig besegrad med en gång bara för att glädjen inte dök upp omedelbart, utan den kanske måste kämpas lite för. 
 
För mig kan glädje vara något litet som händer och som kanske för någon annan skulle vara helt betydelselöst. Men det är det som är det häftiga med känslor tycker jag, att vi har olika grader av dem och att vi väljer att visa dem på olika sätt eller inte alls. 
Att visa känslor oavset om det är glada eller ledsna kan vara både skrämmande och svårt. Det gäller att vara trygg i sig själv för att våga släppa ut dem i det offentliga rummet och av någon anledning så är ledsamhet och sorg det som är svårast att hantera av utomstående, det är jobbigt att försöka förstå hur man själv ska reagera och agera i dessa lägen och rädsla för att göra fel och orsaka mer smärta för den andra. Medan glädje och skratt är så mycket lättare att dela med sig av till andra. Det kräver ingenting av den som hamnar mitt i den utan det är bara att följa med i skrattet och leendet som delas.
 
Mina känslor ligger ganska nära under min hud och kommer fram väldigt lätt. Jag har nära till både skratt och gråt, ilska och glädje och det jag har lärt mig under livets gång är att ha nära till sina känslor gör även att de svänger ganska fort. Då gäller det att kunna vara så pass disciplinerad och behärskad att det bara är att bita ihop om det kör ihop sig vid fel tillfälle, vilket kan vara svårt ibland men även ett bra sätt att skapa tid för att fundera över om det är värt att hetsa upp sig över saken och tro det eller ej... det är det oftast inte. Eller om det är rätt tillfälle att brista ut i skratt i den konstellationen av människor i just det forumet, för det har nog hänt oss alla någon gång i livet att vi råkat göra "fel".
 
Livet är byggt av känslor och vi förnyar dem hela tiden, De byggs på undan för undan men då får vi heller inte glömma bort att släppa ut dem någon gång ibland för att orka med de nya som dyker upp, för det lovar jag att de gör i form av sorg men förhoppningsvis mest glädje!
 
Ta hand om dig!