Blommor, icke-gröna fingrar och att odla.
Jag har skrivit om det förut, men det är fortfarande en dröm hos mig att få gröna fingrar och lyckas med att få de växter som är i min vård att överleva lite längre stunder. Periodvis så gapar det ganska tomt här i våra fönster då jag har glömt att vattna, vattnat för mycket eller helt enkelt bara misslyckats med skötseln av växterna så att de ger upp på mig eller jag ger upp på dem. Ni kanske förstår att jag inte inhandlar några dyrare växter då det mer eller mindre är som att kasta pengar i sjön...
 
Som det är just nu i skrivande stund så finns det inte så mycket växter på fönsterbrädorna, men tanken är att jag imorgon ska inhandla lite julblommor att pynta med till första advent. Tur är väl att julstjärnor och hyacinter är billiga blommor då det kan behövas både två och tre omgångar i vissa delar av huset. 
En eller två amaryllis kommer införskaffas då jag fullkomligt älskar dessa fantastiska blommor som jag, peppar peppar, brukar lyckas att få att blomma lagom till julafton. Ett hav av hyacinter kommer också införskaffas då jag har en idé om hur jag ska plantera dem i en härligt stor grupp och sedan kan det bli både julros och julstjärnor i olika storlekar. Ja ni hör ju, drömmarna finns och de ska jag försöka omförvandla till verklighet. Men det ska nog ordna sig på något vis och går det inte på mitt sätt så går det säkert på något annat sätt. Ni kanske har några bra tips på hur jag ska lyckas med det som i mina ögon är näst intill ett omöjligt uppdrag.
 
 
 
 
Den enda som visade livskraft hos oss... hittills.
 
De små skyddslingar som vi nu önskar ska spricka och växa till sig...
Jag tror tyvärr att min dotter har ärvt mina icke-gröna fingrar-gener då vi har tillsammans försökt oss på att driva upp avocado. Vi har snart satt ett tiotal kärnor i vatten för att få dem att gro, men av alla dessa kärnor är det endast en som har valt att ge med sig och se till att växa på sig. De övriga har inte visat sig vara det minsta samarbetsvilliga och har helt enkelt rent ut sagt skitit i att ens visa minsta lilla livstecken på att vilja gro. Nu sköter jag om den lilla parvel som valde, eller om den visar bara lite barmhärtighet, att gro så att den ska trivas och må bra. Jag vågar absolut inte byta ut platsen som den står på och den får vatten med jämna mellanrum så att den aldrig hinner torka ut eller inte heller bli för blöt om fötterna. Jag ser till att det inte är för dragit eller för varmt där den står så nu håller jag tummarna för att det ska gå vägen.
Att odla avocado ska vara så enkelt om man läser alla tips och råd som folk ger, men då har de inte tagit människor som mig i beaktande. Vi som inte har några gröna fingrar behöver stöd och stöttning i praktiken mer tror jag än att läsa en artikel eller tio o hur man lyckas bäst. För alla de råd som ges fungerar ju uppenbarligen inte här hemma hos mig! Undrar vad jag gör för fel? 
 
Ta hand om dig!