Vissa dagar kan skrivandet bara flyta på och jag behöver bara sätta mig ner här och med en tanke som redan är färdig i huvudet och inlägget växer fram i ett rasande tempo med både inlevelse, känsla och en stor portion av yttrandefrihet. Fingrarna dansar över tangenterna och det knapprar så där hemtrevligt, om det nu kan anses som hemtrevligt, om tangentbordet. Andra dagar går det trögt och det behövs flera olika inspirationskällor för att få igång mina egna tankar om saker och ting.
Jag ska erkänna att jag är min egen inspirationskälla ibland då jag av ren och skär nyfikenhet går tillbaka ett år och tittar vad jag skrev just den dagen. Ibland så har jag varit filosofisk, ibland har jag varit åsiktsbestämd, ibland har jag varit bagerska men alla gånger har jag varit mig själv. För syvende och sist så är det det som jag är bäst på, att vara just mig!
Ja, hur var livet då här på Åkerdala för ett år sedan? Vad skrev jag om då?
Jo, för mig hade det varit en dag med min älskade bakning som jag hade fokus på då. En nougatkaka hade jag levererat här i köket och våren hade kommit en liten bit längre då för ett år sedan mot vad den har gjort i år. Det som är gemensamt med dåtiden med det idag är min älskade dasstrappa som är min egen lilla härliga plats här på gården. Stället där jag gärna sätter mig en stund när det finns några minuter över och där jag känner att jag kan vara en stund och få ta hand om mig själv. Den anspråkslösa gråa trappan som har en stor plats i mitt liv. Dasstrappan där livets mysterier och filosofiska funderingar gror och hittas lösningar på.
Jag anser att man inte ska titta bakåt för mycket utan försöker hålla blicken så stadigt framåt jag bara kan för att inte tappa fokus på den riktning som jag har inriktat sig mot. Dock får jag aldrig glömma det som varit, då det har format mig till den jag är, men aldrig fastna i den tid som är förgången. Det som har varit det har varit och det finns nya spännande stunder som väntar framöver. Så att läsa mina inlägg hur livet var för ett år sedan gör att jag har en möjlighet att reflektera över hur mitt liv har förändrats eller hållts kvar i samma spår. Men framförallt så ser jag hur jag har vågat förändra det som jag ville förändra, trots att dessa förändringar kanske inte alltid har gått så fort och inte varit så stora.
Ta hand om dig!
♥
0 kommentar(er)
