När jag satte mig här ikväll och började reflektera över dagen och det som har passerat förbi så tyckte jag först att det var svårt att hitta vad det skulle kunna vara som skulle bli intressant för er att läsa om. Men till sist kom jag på det, en ganska oförutsedd händelse och väldigt anspråkslös i sin utformning. Absolut inget större festligt arrangemang men ändå något som du själv har upplevt och efteråt tyckt varit kanske något av det roligaste/tråkigaste du varit med om. Jag syftar på bilresor med olika människor.
De kan vara en pest och pina om du hamnar i en bil med "fel" sorts människor som inte matchar dig och ditt sätt att vara, eller så kan det vara en trivsam upplevelse med en hel del skratt och samtal som handlar om både det ena och det andra.
För hur intimt blir det inte i en bil? Ett litet utrymme där du sitter tätt inpå människor som du kanske känner väl, lite ytligt eller inte alls beroende på i vilket sammanhang den här bilfärden sker. Hur man kan känna kravet om att här måste det minnsann sägas något och man letar febrilt i huvudet efter något bra samtalsämne som passar de övriga "inlåsta" passagerarna som säkerligen sitter och gör exakt detsamma som dig, letar samtalsämnen.
Den tystnaden som är blir pinsam och man blir nästan kallsvettig för att man inte hittar något alls att prata om och man tar till det eviga samtalsämnet som passar alla, eller? Jo, du har nog redan gissat vad det är... vädret. Antingen är det för varmt, för kallt, för ljust, för mörkt, eller för regnigt eller soligt. Vi är ju aldrig riktigt nöjda med det väder som är så då är det en självklar kandidat att diskutera. Men tyvärr är det över på fem röda och tankeverksamheten drar igång igen. Vad fan ska jag säga nu?! Och nästa samtalsämne blir bilens komfort, spännande värre! Hand upp alla som känner igen sig!
Sedan har vi de där trivsamma avslappnade bilfärderna med människor som du passar bra tillsammans med oavsett om du känner dem väl eller inte. Ni pratar, skrattar och skiftar mellan ämnen lika ofta som ni blinkar och allt känns helt naturligt! Resan på flera mil avklaras på en kort stund känns det som då ni hela tiden roat varandra med olika berättelser och historier om livet och allt som hör till. Ni har även kunnat sitta tysta en stund eller två utan att det har kännts det minsta konstigt, då det är en naturlig del i den "bilresarvänskap" som ni har skaffat er. Där har du odlat en ny vänskap, ytlig eller djup, som har prövats till det yttersta då den överlevde iallafall den stunden inlåst i en plåtburk på hjul.
Så att ge sig ut och åka bil kan vara både himmel eller helvete beroende på den personkemi som råder i sätena. Vi kan inte alltid bestämma hur den ska vara och det kanske finns någon handbok eller snabbkurs i samåkningens alla olika skeenden som gör att vi kan hantera situationerna på bästa sätt. Undra om det finns ett stort intresse för det... Ps. Min bilfärd idag var av den trivsamma sorten om du undrar. Ds.
Ta hand om dig!
♥
0 kommentar(er)
