Våga släppa taget

Jag har en ständigt återkommande tanke i mitt huvud. en tanke som alltid ligger i bakhuvudet och gror och ibland kommer den fram i stunden, där den kan kännas både skrämmande och befriande. En känsla som ger mig både rysningar och välbehag och ger mig både tvivel på mig själv men även kraft och mod att nu jävlar kör jag! Det här kan jag, det här är jag, det här är vad JAG vill och jag fixar det oavsett vad! Och med all den kärlek jag har från de mina vet jag att jag alltid har någon som tar emot mig om jag skulle råka falla.
 
 
Sitter här nu och tvekar, vill och vågar men ändå inte riktigt ända ut. Modet sviker lite och jag vet inte riktigt vilket nästa steg ska bli. Inte så att det är en sorgsen och ledsam historia, nej tvärt om. Det är här jag hittar styrkan att streta på där jag är just nu och ser med tillförsikt på framtiden. Det här att våga släppa taget om vissa saker och ta steget vidare, att inte fastna där jag står utan gå vidare och låta det som är vara och se det som det kommer. Ta emot det med öppna armar, se det för vad det är och påverka det jag kan. För det kan jag, bara jag vågar lita på mig själv hela vägen ut!
 
När detta steg blir, när jag vågar släppa taget helt och hållet vet jag inte, men jag vet att det kommer att ske någon gång oavsett vad och den dagen det väl kommer så kommer jag att vara så förberedd som det bara går att vara. Ta allt från där det är och forma det utifrån då och där. Det som inte känns bra kan jag alltid välja bort, för det är mitt liv och därmed mina val.
 
Livet är just det här, att se det för vad det är här och nu och se det som det är. Påverka det jag kan och resten det kommer sedan. Det gäller att inte glömma bort att leva där i mellan och det är lite där jag är just nu. Att våga för att leva! 
 
Ta hand om dig!
 
 

Kommentera här: