Ligga steget före

Som ni vet vid det här laget så är det ofta som det snurrar runt tankar och funderingar i mitt lilla huvud. Det är allt från vardagsbekymmer till världsproblem som både upptäcks, reflekteras över och ibland till och med får lösningar på mer eller mindre bra sätt. Det mesta avhandlas helt enkelt i huvudet på mig, men långt ifrån alla hamnar här hos er.
Jag kan säga att generellt sett så figurerar problem och lösningar mest då jag känner mig uttråkade eller helt slutkörd. Det är som om det då kommer fram allt som har legat i dvala i något skrymsle uppe i cerebrum och helt plötsligt ser dagens ljus och sin chans att få glänsa de där få minutrarna framför alla andra tankar och funderingar. Visst är det härligt med oväntade tankegångar där man får möjlighet att bli lite förvånad själv över att just dessa finurliga funderingar kom fram just hos mig och just idag!
 
 
Idag har inte varit någon sådan dag, om jag nu gav sken av att det var ett sådant inlägg som skulle avhandlas här och nu utan idag har det istället varit en liten diskussion hos mig själv varför det är så lättare att skjuta upp något till morgondagen istället för att ligga steget före och ta tag i saker innan tiden för dem närmar sig utgångsdatum.
Alla vet vi känslan av att få de extra minutrar, timmar eller dagar som man kan lyckas att få till genom att vara effektiv och genomföra det som är tänkt i förtid. Man ser hur andra sliter med sin deadline medan du själv har tid över. Känslan är som ett mjukt duntäcke som sveper över en och allt ses i ett rosa skimmer för man känner sig så tillfreds och lyckad över vad man har åstadkommit.
Är inte den känslan en drivkraft nog?!
 
Tydligen inte för mig vid alla tillfällen och säkerligen inte alltid för dig heller, då det gång på gång händer att det skjuts på saker som ska göras till dagen därpå, bara för att. 
Det är inte alltid av ondo, det kan vara energibesparande i vissa lägen, men de dagar då energin finns men inte drivkraften så skulle jag vilja ha mer självdisciplin där jag säger till mig på skarpen att ta tag i saker som går att göra, för den dag de måste vara gjorda kanske inte energin finns. Det här att ligga steget före är ju faktiskt lite bra om det kan bespara en massa tandgnissel och stress, så varför tar jag då inte den chansen oftare? 
Men idag tog jag chansen, tog tag i saker trots att soffhörnet såg rätt så inbjudande ut. Självdisciplinen kopplades på, känslan är som det mjukaste duntäcke och allt ses i ett rosa skimmer! Vilken eftermiddag!
 
Ta hand om dig!

Kommentera här: