Gott Nytt År!
Då var den här, den sista dagen på detta år 2018. Ett år som har innehållit stort och smått, skratt och gråt, styrka och svaghet, gemenskap och ensamhet, känslor och en himla massa kärlek!
 
Jag tycker inte om att titta tillbaka så mycket på det som har varit och grotta ner mig i det, utan jag tar med mig det som jag har tagit lärdom av, är stolt över och vad jag känner att jag kan förbättra med mig själv i fokus. För det är något som jag har lärt mig under året, men måste fortsätta jobba med, att våga släppa taget om sådant som jag inte behöver öda energi på utan kan låta andra ta hand om, delegera sysslor till andra som är duktiga på det och att fokusera mer på mig själv och den person jag är. Det kan låta egoistiskt, men jag tror ändå att det gynnar alla andra till sist då jag får ge mig själv chansen att se det som är det bästa för mig. Trots allt så är det ju jag som ska veta det...
Många skriver listor och ger nyårslöften om både det ena och andra som kanske går att hålla februari ut om man har tur och orkar hänga i. Jag tänker lite större och luddigare kring det här med vad som ska "lovas" och "hållas" inför det nya året. Jag kan förstå, och tycker själv, att det är ett bra tillfälle att göra ett nytt avstamp i livet då vi byter år. Vi kan lämna det gamla bakom oss och ta vara på det nya som stundar.
💕 Jag ska försöka våga ta mer plats det här året.
💕Jag ska försöka göra mer av det som jag mår bra av och tacka nej till det som blir stora måsten.
💕Jag ska försöka göra mer av det som jag inte riktigt tror att jag kan, för jag kan!
💕Jag ska försöka vara den som jag verkligen riktigt är.
💕Jag ska försöka att förverkliga mina drömmar, vad de än må vara.
💕Jag SKA vara en närvarande mamma, fru, dotter och syster.
 
Inget av det på min lista är något som är omöjligt, det gäller bara att bestämma sig. Nu är den tiden kommen och jag ska ta väl vara på de oskrivna 365 dagar som finns framför mig. Oavsett om det är små eller stora steg, stegen kommer att tas, oavsett hur modig eller rädd jag än må vara!
Ta hand om dig!
💗
Mina bästa nio
Idag har jag gjort som så många andra i IG-världen, kollat upp vilka nio bilder som under året har varit de mest gillade. Visst kan det bli en liten egoboost, vilket inte alls är fel, samtidigt som det blir en påminnelse om vad jag har sysslat med i 365 dagar. Bra för mig som har ett så dåligt minne och har svårt att hålla isär och datera händelser.

Inför 2018 hade jag nog inga större planer och drömmar som jag ville förverkliga vad jag kan minnas, jo men så var det ju det här med komihåg-et... Jag har dock en ambition att imorgonförmiddag sätta mig ner och fundera över vad jag vill få ut av nästa år, vad jag ska ha för strävansmål och vad jag ska prioritera i livet för att just jag ska må bra. 
Ta hand om dig!
Att ta farväl...
Ibland är händelser i livet så definitiva, det finns inget att göra åt dem. Det är bara att acceptera dem och hantera dem efter bästa förmåga, vilket kan vara svårt, mycket svårt. 
Att ta farväl är nog en av mina svaga sidor om det så är för ett ögonblick eller för alltid, det känns inte rätt att göra det, det är inte rimligt att det ska vara så, det är inte rättvist. 
Att ta farväl låter så hårt, så tufft, så grymt och jag önskar att det var något som vi inte behöver att uppleva utan att vi på något sätt alltid vet att vi kommer att ses igen, antingen här och nu eller i en annan tid och rum. En klen tröst är att tänka: "Vilken tur jag som har någonting som gör att säga farväl är så svårt."
Vår värld blir ständigt fattigare på de människor som vi älskar men berikas med nya liv som vi får möjlighet att känna kärlek för. Så jag vill inte tänka att ett farväl är ett farväl för alltid, det är bara en liten vilostund i livet tills vi möts igen någon annanstans...
 
Ta hand om dig!