Boat för vintern
Nu ska jag vara så där typiskt svensk och börja prata om det här med väder, för det bara älskar ju vi att göra av någon konstig anledning.
Snön kom i helgen, försvann efter ett par dagar och nu har vi ungefär 10 plusgrader utomhus. Svårt när man ska klä på sig och gå ut då jag ständigt tvekar mellan vinterjackan och höstjackan och jag vågar inte hänga undan någon av dem då de behövs ena dagen och inte andra. Så just nu hänger det många jackor som tillhör mig ute i hallen, den stackars tamburmajoren syns knappast inte under alla jackor, kappor, sjalar och halsdukar. Men snart så kanske det finns ett bestämt väderläge...
 
Jag har på min första lovdag, ja jag är berikad med det just nu, burit in två pallar pellets i förrådet. Det har lyfts 104 säckar a´ 16 kilo, så dagens träning kan jag se som genomförd. Och känslan efter att ha gjort det, den smäller nästan högre än allt annat.
 
Att bära in pellets är ett sätt att vinterboa här på Åkerdala, vilket kanske inte är det roligaste men nödvändigt om man vill ha det varmt och skönt här inne och pelletsen värmer ju två gånger, bära in och eldas. Men det finns ju faktiskt mycket olika saker som man kan göra för att få det så där mysigt och ombonat när det är lite kyligare ute. 
 
 
 
 
I köket har vi två barpallar i metall, vilka är både snygga och bekväma men dock lite väl kalla att sitta på ibland. Just nu på morgonen när jag sitter och äter frukost så blir det lite kyligt om rumpan. vilket inte är det minsta mysigt. Jag har under en längre tid funderat på att skaffa ett par av de där långhåriga runda fårskinnssittdynor som finns att köpa på lite olika ställen och lägga på dessa pallar. Det har inte blivit av förens idag då jag och älskade dottern var ute på en liten shoppingrunda här i Vimmerby.
Så nu kan jag avnjuta härliga stunder i köket med varm rumpa framöver. Så himla bra! Och snyggt och ombonat blev det ju också!
 
Ta hand om dig!
Bubbel, personer och olikheter
I skrivande stund så sitter jag med mina trevliga kollegor och sippar på ett glas bubbel! Precis vad vi är värda!
Att umgås med sina arbetskamrater utanför jobbet är lite som "gladmedusin", det ger energi och en möjlighet att lära känna de personer som man frotterar sig med vecka ut och vecka in. Visst pratar vi med varandra på arbetsplatsen men inte kanske lika avslappnat och ledigt som vi gör så här en kväll i bubblornas värld.
 
 
För visst är det konstigt det här med personer och hur man känner dem. Ibland tror vi att vi känner en människa jätteväl, men om vi får umgås på ett annat ställe än det vi är vana vid så genomgår vi någon sorts förändring. Det kan vara både positiva och negativa förändringar, men häftigt är det att de sker. 
Det kommer fram nya sidor som vi inte visste att de fanns och vi både förbannar och hyllar dem. Jag vågar knappt fundera och spekulera över hur de tänker och tycker om mig. 😉
 
Jag har mer än en gång tänkt om personer som jag träffat att de inte är något för mig, de är alldeles för olika mig för att vi ska kunna passa ihop och kunna ha roligt, men i slutänden är det just dessa personer som man har som roligast med. Det är med dem som de galnaste upptåg sker, de hjärtligaste skratten bubblar ur en och de mest naturliga samtalen sprudlar ur. 
Ibland tror jag att olikheter är mer av godo än vad likheter är. Man behöver det här udda, eller ja det som är udda för en själv, för att kunna plocka fram de egna sidor som finns lite mer eller mindre gömda inombords. Så mer bubbel åt folket och fram för mer olikheter!
 
Ta hand om dig!
Måndagstankar
 
Man pratar ofta om att blicka framåt. Att inte titta över axeln och fastna i det som varit, utan släppa och gå vidare. Jag vet inte riktigt om jag håller med om det alla gånger. Att se tillbaka kan ge mig distans och insikt i vad jag har gjort och ta tillvara på det eller förkasta det helt.
 
Att titta tillbaka kan vara en form av reflektion och återspegling, för att kunna sortera och distansiera det som behövs. Det stora svåra är att inte fastna i det som har varit, stanna kvar och älta. Använda förmågan att gå vidare behöver inte betyda att släppa något helt. Det är okej att hålla kvar ibland, för att bli påmind av det som har varit. För allt har format dig till den du är idag.
 
Ta hand om dig!