Vi är fortfarande många som är uppvuxna med Fröken Ur. Rösten i telefonluren som gav oss den exakta tiden, på sekunden. Idag behöver vi ingen röst i andra änden av luren som talar om för oss hur mycket klockan är. Det jobbet har lagts ut på mobilen, TV:n, datorn, micron, kaffebryggaren, bilen... De flesta tekniska prylar idag har ett precist hum över dygnets timmar och vi är vana vid att se de digitala siffrorna blinka mot oss i mörkret. Skarpt visande att det är den här tiden som är just nu, precis i den här sekunden. Vare sig mer eller mindre.
Minns barndomen på 1980-talet där den mest futuristiska prylen som fanns i huset var den köksklockradio, med digitala siffror, som satt uppskruvad under skåpet precis innanför dörren när man klev över tröskeln till köket. Där radion ibland spelade upp svensktoppen eller Trackslistan på helgerna och man hörde den mest populära musiken som var just då, men den största nyttan var ändå att man snabbt kunde se hur mycket klockan var. Förutom när det var strömavbrott förstås för då försvann siffrorna med den avbrutna elförsörjningen och det lilla tickande armbandsur var det som visade rätt tid, förutsatt att man hade vridit upp klockan och ringt till Fröken Ur för att säkerställa rätt klockslag på dygnet.
Jag kan sakna de åren när jag var liten och tiden var viktig ibland men oftast något som bara var där. Något som gjorde att livet gick vidare, men med den känslan av att tiden förflöt saktare. Varje sekund, varje minut, varje timme, varje dygn, varje vecka, varje månad, varje år... de bara fanns där som något jag förbrukade med en form av omsorg men oftast med ett obrytt och okomplicerat förhållande.
Idag i vuxen ålder är tiden utmätt på det sätt att den är öronmärkta åt det mesta i livet. Den är förankrad och bortlovad både till mig själv och till andra. De stunder som är obundna och fria, mina att spendera till vad jag vill är färre just nu, men blir förhoppningsvis fler ju äldre jag blir. Då kanske jag hamnar i barndomens tideräkning igen där tiden är viktig ibland men oftast något som bara är där.
Ta hand om dig!
0 kommentar(er)
