Idag blev det en mobilfri dag för mig då jag glömde den hemma på köksbänken i morse. Det kändes lite naket den första stunden då man verkligen har skapat sig ett behov av att vara tillgänglig alla stunder under dygnets alla timmar.
Jag ska erkänna att jag stod i valet och kvalet om jag skulle vända bilen när jag var mer än halvvägs till jobbet kom på att det var något som saknades och då jag trevade i väskan på sätet jämte mig upptäckte till min stora fasa att det var mobilen som var det som skapat min oro, eller rättare sagt avsaknaden av att den. Men i det väglag som rådde samt att jag nästan var framme vid slutdestinationen tog jag det modiga beslutet att låta bli att åka hem och hämta den och försöka mig på ett nytt kapitel i livet, om än bara för en jobbardag, där jag skulle vara mobilfri. Vet ni vad? Jag överlevde det hela.
Som jag skrev innan så kändes det lite naket den första stunden, men efterhand så avtog känslan och jag ska så här i efterhand erkänna att det var riktigt skönt att få vara lös och ledig utan det där planlösa scrollandet på både Instagram och Facebook som görs i en ren reflexrörelse och inte utav några som helst måsten.
Jo, jag har scrollat ifatt en del nu i kväll, men jag har provat en dag utan och det har gått bra. Det var inte mer än fem missade samtal och ett skickat sms som visade sig på displayen, jo de flesta vet att jag inte svarar på varken sms eller samtal mellan 8 och 13, så då har det ingen större betydelse. De som vill ha tag i mig får helt enkelt ringa igen. På jobbet finns det telefon och vid absoluta extrema akutfall så går det att nå mig ändå och hur ofta händer det? Aldrig hoppas jag då det i så fall är något som inte bör hända som har hänt, så det vore skönt att slippa få de samtalen...
Nu fortsätter väl jag med att vara med mobil ett tag till den här dagen, dock inte i ett försök att ta igen det jag har missat. Nej, det kan vara som det är och det är jag så nöjd med så!
Ta hand om dig!
♥
0 kommentar(er)
