Det är endast drygt ett dygn kvar på året 2021. Ett år som har varit annorlunda, men bra.
Att beskriva ett år som gått i ord är svårt, för tiden upplever man och är mitt i den. Det som jag känner där och då, kan förändras när jag tänker tillbaka på det som jag befunnit mig i och det infinner sig oftast en diskrepans mellan dessa två. Samtidigt är det en lugnande känsla att kunna se tillbaka på den tid som varit med andra ögon och göra en nytolkning av det. Likt ett fint vin så kräver livet att få mogna med tiden för att man ska få ut det bästa av det.
När jag var yngre så fanns det ofta en svag rädsla inför framtiden som gnagde i mig, en rädsla för det okända som jag inte kunde styra över. Nu tycker jag att det är en trygghet att inte veta vad som finns på de oskrivna blad i mitt liv, där både jag och de vägar som jag väljer skapar min framtid och jag vet att jag kan påverka mycket och att jag gör mitt bästa utifrån det jag skapar.
Jag avger inga nyårslöften, för för mig så betyder inte nyåret att jag ska genomföra förändringar just där och då. För mig är nyåret ett sätt att stämma av det som varit och sortera in det i det facket 2021 för att sedan ta steget vidare till att fylla upp 2022. Genom att reflektera och analysera ofta i livet så ger det mig små avstämningar där jag ser vad jag kan göra bättre, men framförallt vad jag har gjort bra! För det är mycket jag gör bra, lika så finns det mycket du gör bra och dessa saker behöver vi lyfta och synliggöra för oss själv, helst varje dag, och inte enbart en gång om året.
Nu njuter jag av det sista av året, planerar och förbereder inför den traditionella tre-rätters menyn som jag bjuder min man på varje nyårsafton. Och imorgon är det 13 år sedan min man friade till mig! Hur det gick till? Inte kanske det mest romantiska men med den mest betydelsefulla frågan: Vill du gifta dig med mig? På den frågan fanns inget annat svar än JA!
Ta hand om dig!