Sista dagen på året. Jag vet att jag varit frånvarande här och det av olika personliga orsaker. Året har bjudit mig på utmaningar som satt sina spår i både kropp och själ. Jag har själv varit frisk och fysiskt varit på topp.
Jag har haft viljan och ambitionen att ta mig i här och skriva, men när det tar stopp, när livet tvärnitar, då finns det inget annat att göra än att lyssna och lyda. Att sätta vissa saker på paus för att själv må bra och hålla sig över vattenytan. För att samla kraft och mod att vända tillbaka till det som finns kvar och finnas till för de närmaste som behöver mig.
Det här året har för mig varit mammornas år. Både de mammor som finns kvar hos oss, men även de mammor som lämnat oss kvar med saknaden och kärleken som nu inte längre har någon mottagare mer än i tanken och hjärtat.
Jag vill så här på sista dagen detta 2023 hylla alla starka mammor som kämpar, som krigar, som ger allt de har till livet, till andra som finns runt dem.
Jag vill hylla alla mammor som kämpade, som krigade den sista striden och till slut fick vila. Ni är alla älskade och saknade och framförallt min egen mamma. Du fattas mig!
Jag har en önskan och en tro att det nya året kommer att bli ett lugnare och mer harmoniskt år och jag önskar dig detsamma.
Tack för att du finns kvar!
Gott Nytt År!
Ta hand om dig!