Dagarna på Åkerdala - "Trevlig blåsdag Nasse!" sa Nalle Puh

Tänk vilken tur att vi har väder och vind att prata om! Jag gör det ganska ofta, det är som en liten ingång till att få igång ett samtal med t.ex. någon som man inte känner sig så bekväm att prata med. Jag tycker att det är en helt perfekt ingång till samtal, för vädret har vi alla gemensamt, sen vad vi tycker om det är en annan sak.

Mmmm... jag börjar väl så här med, men det är inte för att jag känner mig obekväm i det här samtalet. Nej, det här forumet har jag på något sätt vant mig vid, att blotta mig inför er, fast med enbart skrivna ord och bilder.

I många fall kan jag känna ett obehag, en känsla av osäkerhet i det talade ordet, vilket gör att jag tror att många tycker att jag är en trist person att hålla igång ett samtal med.

Men i grund och botten handlar det om min egen osäkerhet som visar sig i att det låser sig i huvudet och jag har inte en blekaste aning om vad jag ska prata om eller säga. Ibland kommer det grodor ur munnen, dock inte ofta, och ibland kommer det bara ett litet ja eller nej, fast jag skulle vilja säga så mycket mer.

Det här "problemet" lider nog många av oss av, men det är lite tabu att prata om. Det är en del av den sociala kompetensen som man inte besitter.

När jag och min man pratade om det här häromkvällen så sa han att det har han märkt för länge sedan. Men ändå är det inget som vi pratar om, fast vi har varit tillsammans i 10 år, just idag, och pratar om allt mellan himmel och jord. Vad det beror på är svårt att säga, men det blir lite som att trampa någon på tårna genom att tala om att du är ingen som håller igång ett samtal och är därmed inte samtalsvänlig i ditt format.

Men i min värld är det inte att vara elak, beroende på hur man säger det till mig, men jag vill gärna veta hur jag kan komma vidare med vissa av mina så kallade fel och brister, så att jag kan höja min kompetens.

Genom mitt yrke har jag lärt mig jättemycket av det här, men jag vet att jag har en bra bit kvar innan jag kommer att uppnå den här bekvämlighetskänslan tillsammans med andra i samtal.

Idag blev jag sugen på mjuk pepparkaka bara så där. Men jag tänkte fixa den i ett annat format, så efter en kort stund av funderande så tog jag beslutet att göra dem som cupcakes med en vaniljfrosting på.

Sagt och gjort, fram med bunkar och skålar och jag började stöka i köket!

Då jag passade på att göra lite av mina studier under tiden så drog tiden iväg lite och att fotografera inne när det börjar bli skumt ute är ingen höjdare, så idag gick jag faktiskt ut för att fotografera i den lite blåsiga höstdagen. Vi har ju tappat en timme i dagsljus och det märks verkligen både ute och inne.