Jag gick på semester förra veckan på tisdagen då jag stängde klassrumsdörren för sista gången den här terminen. En vecka som innehåller midsommar och är på något vis en del extraledigt som skulle kunna ingå i vilken vecka som helst. Det här gör att min hjärna inte riktigt hänger med och det känns fortfarande som om jag smitit från jobbet och är hemma utan tillåtelse, vilket egenligen är helt befängda tankar men är så min hjärna jobbar just nu.

Imorse så drog jag iväg till affären inne i stan då jag tänkte att det kanske är lite folk där då och jag försöker att undvika "folksamlingar" på grund av vårt hängivna Covid-19. Det visade sig vara ett smart drag då det var cirka 10-15 bilar på parkeringen och lite handlande människor bland hyllorna med makaroner, vetemjöl och vispgrädde. Och alla andra livsmedel förstås... Men innan jag klev ur bilen på parkeringen så gick just dessa frågor som jag skrev i rubriken igenom mitt huvud. Nästan så att jag tittade mig över axeln en extra gång för att se om det var någon som sett att jag hade smitit från det som jag, enligt mitt huvud, egentligen skulle göra. Så är det någon som ser mig på stan eller någon annanstans under den närmaste veckan, slänger stirriga blickar över axeln, tittandes under lugg eller vänder ryggen till i en snabb reflex, ingen fara! Jag blir snart den här härligt semesterlata människan som ger blanka fasen i vad smink heter, kan man borsta håret VARJE dag?, läser böcker i mängder, fikar i tid och (o)tid och bara njuter av alla de väder som Sverige erbjuder.

Ta hand om dig!

♥