Nej, jag har inte blivit religös över påsken, men den meningen sa en hel del och gav mig en tanke och jag kunde inte riktigt släppa den. Vi har alla inre krig som vi kämpar, vissa av dem är stora och svåra, vissa av dem är små och enkla och ibland är det svårt att skilja dem åt. De verkar bara gå in i varandra, det ena avlöser det andra och de finns ingen riktig vinnare av dem, bara förlorare.
Hos mig startade då reflektionen över vem eller vilka man ska låta vara en del av kriget man har inombords, vilka man ska involvera och delge de svårigheter man upplever och när det egentligen inte är någon annans krig än det egna där ingen annan ska dras med eller involveras.
Självklart att man ska prata ut med någon som man känner förtroende för om det behovet finns, men att inte reflektera och analysera över det som är kriget, det kors som man bär, och agerar utifrån den slutsats man kommer fram till är avgörande för fler personer än den som krigar.
Jag upplever ibland att människor som bär kors (förlåt min religösa liknelse som upprepas många gånger, men jag tyckte den var så bra) gärna vill ge de personer som finns i dess närhet kors att bära dom med, istället för att be om hjälp att bära det de har själva. Som om oket de ger till någon annan gör att deras egna tyngd inte blir så tung, för stunden. Att överföra den på någon annan ger en sorts tidsfrist att andas lite lättare för en stund för att sedan få tillbaka det svåra tunga som har ökat lite i styrka för varje gång.
Jag inser och förstår att det är inget som är lätt att göra och gäller det krig och kors som är av psykisk ohälsa så ska man absolut söka professionell hjälp, det finns ingen som kan hjälpa till bättre än någon som har de riktiga verktygen.
Men handlar det om att man är avundsjuk på kollegan som har högre lön än dig, grannen som köpt en ny bil, släktingen som fick ärva gammelfasters rokokoljusstakar så är det kanske bättre att analysera, reflektera och agera utifrån varför man får dessa känslor. Att lägga på någon ett kors att bära trots att det är ditt krig, ditt kors, är inte rättvist. Vare sig mot dig eller den som drabbats av din tyngd. Kan man påverka situationen så gäller det att försöka göra det, går det inte påverka så släpp det. Bär inga kors om du inte måste och bär du på ett så be någon hjälpa dig att bära!
Ta hand om dig!
0 kommentar(er)
