En tanke som grävde ner sig i mitt huvud idag var hur mycket som vi värderar och mäter våra liv på olika sätt. Genom likes på sociala medier, genom fysiska samtal med andra, textmeddelanden via olika appar, ja till och med i min mensapp (ja, jag har den enbart för att veta när det är dags för nästa tillfälle) så ska jag helst tala om hur mitt mående är på en skala som är mer eller mindre obegriplig hur den kan säga något om min helhet.Vi tillåts riktigt aldrig längre få förhålla oss till att, jaha det är så här det är idag och få ta "ansvar" för det själva. Det finns oftast någon sorts värdemätare, konkret eller abstrakt, som ger någon sorts respons på vårt mående. Vi får mer och mer sällan lära känna oss själva och hur vi fungerar då vi ständigt möter andra människor på olika sätt. Det är ett myller av folk som gör små avtryck hela tiden i våra liv, men vilka avtryck gör vi själva i våra egna liv? Är vi ens medvetna vilka känslor som är våra egna? Vilken smak vi har när det gäller mat, kläder och litteratur?
Givetvis är det bra med andra synvinklar och ingångssätt om jag fastnar i något negativt, men att hinna tänka färdigt tanken... det är svårt många gånger.
Jag behöver inte alltid vara på topp och det är normalt att vara låg i ibland men framförallt så är det helt okej att vara mitt i mellan.
Ta hand om dig!