När jag var yngre så tänkte jag inte så mycket på att allt jag gör spelar roll, både för andra och för mig själv, allt påverkar och allt påverkas. Nu i en mogen kvinnas ålder tänker jag ofta på det och försöker i den mån jag kan och orkar skapa den atmosfär som jag själv skulle vilja komma in i. Självklart så falerar det ibland, för ingen är fullkomlig, inte ens jag. Men jag ger det ett försök iallafall.
Nu kan det kanske låta som om jag är rädd för vad andra ska tycka och tänka om vad jag gjort och på därför sätta upp en fasad, men snarare så vill jag att jag ska ha lämnat ett gott avtryck efter mig och kanske att jag kan inspirerat någon på vägen.
Här sitter jag med mina nya glasögon, något att vara glad över.
Jag är absolut inte alltid glad och lättsam, nej jag kan vara bitter, sur och tvär som vem som helst, men jag märker att det tar så mycket energi att vara det. Ju längre stund jag är i den sinnesstämningen desto mer kostar det mig att ta mig ur det. Att se positiva saker i det negativa är svårt, men lämnar jag det som skaver och gnager ett tag, låter det mogna, så ser jag det lättare ur ett annat synsätt senare, vilket gör att det blir lättare gång efter gång att vända det negativa till något positivt.
Så när du tittar ut genom fönstret och ser att det är vinterslaskigt, mörkt och trist, så tänk på att du har det ljusa och varma framför dig och något härligt att längta efter. För längtar efter det varma och ljusa, det gör jag!
Ta hand om dig!
0 kommentar(er)
