Öppnade upp min mail och scrollade igenom de senaste dagarnas mängd av reklam och få enstaka mail som jag mer skulle kategorisera som upplysningsmail av olika slag.
Nedan kan du se en del av ett av mina mail som jag öppnade och läste innan jag stoppade det i papperskorgen.
Mailet blev en påminnelse om det jag för tillfället är tvungen att välja bort för min tid behöver läggas på annat just nu. Att blogga är något jag saknar, tro mig, då ni läsare (oavsett om ni kommenterar eller inte) är en del av min "familj" som lånar ut din stund till mig där du går in och läser mina tankar och funderingar och följer med mig på min resa genom livets alla hållplatser. Men mailet blev inte bara en påminnelse utan den väckte även min nyfikenhet vem du är som stannat kvar hos mig, som så troget läser mina rader och tittar in igen och igen. Vem är du?
Jag såg att det var i februari som jag senast var inne och gjorde ett avtryck här, medan ni fantastiska följare troget har tittat in och hållit uppsikt över mina trevande ord och meningar som jag sätter på pränt.
Jag hoppas och tror att inom en snar framtid så kommer det att finnas mer tid över och framförallt mer energi för mig att fortsätta med mina avtryck här. Just nu är det andra personer i min närhet som behöver mig och jag vill vara där och kunna ge av min tid och energi. Jag vet ju nu att just du finns kvar och jag ber dig att hänga i. Jag kommer snart tillbaka, kanske fortare än vad jag själv tror, och då ska jag som vanligt dela med mig av mina tankar i både stort och smått.
Ta hand om dig!